TOKYO
Nu är jag framme i mitt Guest House.
Hela resan har i princip gått bra, ibland har det varit mindre kul men oftast var det hur kul som helst.
Jag kan inte tro att jag faktiskt åkt tåg från Helsinfors till Vladivostok, sjukt långt ju.
Inga av mina rumskamrater är hemma just nu, de är uta och jobbar eller nått, så jag sitter alldeles själv och tankar in materialet jag filmat in på datorn.
Vill få klart "filmen" så så tidigt som möjligt så att jag har det gjort och kan sedan gå ut i Tokyo och upptäcka.
Jag har som jag nämt tidigare en cykel, och jag tror att jag tänker cykla till skolan så ofta det går.
Det är ca 4km till skolan om jag minns rätt, så det borde inte ta så lång tid med cykel.
Juste, jag skulle ju skriva ett inlägg med de olika kostnaderna som följde med resan osv, så att ni får en uppfattning av hur mycket en sådan resa kan gå på, ifall ni vill göra den. :)
Nu tänker jag vila och fixa till rummet lite, och sen bli klar med "filmen".
Vi hörs!
Hela resan har i princip gått bra, ibland har det varit mindre kul men oftast var det hur kul som helst.
Jag kan inte tro att jag faktiskt åkt tåg från Helsinfors till Vladivostok, sjukt långt ju.
Inga av mina rumskamrater är hemma just nu, de är uta och jobbar eller nått, så jag sitter alldeles själv och tankar in materialet jag filmat in på datorn.
Vill få klart "filmen" så så tidigt som möjligt så att jag har det gjort och kan sedan gå ut i Tokyo och upptäcka.
Jag har som jag nämt tidigare en cykel, och jag tror att jag tänker cykla till skolan så ofta det går.
Det är ca 4km till skolan om jag minns rätt, så det borde inte ta så lång tid med cykel.
Juste, jag skulle ju skriva ett inlägg med de olika kostnaderna som följde med resan osv, så att ni får en uppfattning av hur mycket en sådan resa kan gå på, ifall ni vill göra den. :)
Nu tänker jag vila och fixa till rummet lite, och sen bli klar med "filmen".
Vi hörs!
Laddar...
Jag har hittat ett internetcafé som man kan surfa gratis på om man sitter på sin egen laptop, vilket jag gör.
Så det är super.
Fast dagen började inte perfekt kan man säga.
Igår på Silja Line färjan upptäckte jag att jag hade glömt laddaren till min videokamera.
Jag blev så himla arg på mig själv, eftersom videokameran var bland det viktigaste jag hade med mig.
När jag anlände till Moskva med tåget från Helsingfors, möttes jag upp av en tjej som jobbade tillsammans med BaS International AB.
Hon visade mig vägen till järnvägsstastionen där Transsibiriska järnvägen låg.
Sedan lämnade jag bagaget vid järnvägen, och började först med att gå till en galleria som låg mittemot stationen.
Hon hjälpte mig att hitta en butik som sålde kameror osv, och vi hittade en som började ladda videokameran.
Då kände jag en sån lättnad ska ni veta!
Nog med det, jag tog tåget till Röda torget.
Tunnelbane systemet i Moskva är hur bra som helst, tågen åker i princip varje min, så man behöver inte stressa.
Men alla gångar osv till de olika stationerna kan man lätt gå vilse i, men man lyckas alltid hitta rätt med lite hjälp på vägen från nån snäll ryss som knappt kan engelska.
Väl på Röda torget gick jag runt och njöt av det underbara vädret, fotade och filmade lite.
Nu var klockan runt 11-12 och jag började bli hungrig, jag hade ju inte ätit nån frukost än.
Jag hittade en trevlig japansk restaurang som jag beställde en Ramen with Chicken med vatten.
Som tur var såg jag att det fanns ett vägguttag precis där jag satt, så jag bestämde mig för att börja ladda min videokamera.
Efter nån minut så hör jag en liten smäll, inte så jätte högt, men man hörde den iaf.
Jag vände mig mot laddaren, och känner den brända lukten.
Fan nu har laddaren gått sönder.
Redan då var jag super trött i hela kroppen, hade ont i axlarna och ville bara vila.
Men min pappa hjälpte mig hitta några adresser till olika Sony butiker, den första låg en bra bit ut.
Jag behövde gå runt 30min för att hitta den, och när man väl kommer in så kan ingen engelska.
Jag visar min videokamera och en bild på modellen på den laddare jag behöver.
De hade inte den.
Då var det bara att gå tillbaka till tunnelbanan och åka till nästa.
Den låg några stationer därifrån, men den kunde jag inte hitta, så efter kanske 30min så åker jag tillbaka till järnvägsstationen.
Jag sätter mig på internetcafét på andra sidan gatan, och börjar surfa lite.
Först fick jag inte igång internetanslutningen, så jag var nära på att lämna cafét, men tillslut funkade det.
Jag surfade inte så länge, utan bestämde mig för att gå tillbaka till butiken där jag köpte laddaren som gick sönder.
Först trodde jag inte att jag skulle få tillbaka pengarna, men det gick hur lätt som helst.
Jag sa bara att den inte funkade och han gav tillbaka pengarna.
Som tur var bestämde jag mig för att gå runt i gallerian och försöka hitta en annan laddare.
Jag gick runt och frågade i ganska många butiker men ingenstans hade de en sådan laddare.
Men den sista butiken som jag nästan inte orkade fråga på, hade den faktiskt.
Så nu sitter jag på internetcafét igen, och laddar videokameran.
Just nu känns det så skönt.
Mitt tåg åker om knappt 3h.
Så det är super.
Fast dagen började inte perfekt kan man säga.
Igår på Silja Line färjan upptäckte jag att jag hade glömt laddaren till min videokamera.
Jag blev så himla arg på mig själv, eftersom videokameran var bland det viktigaste jag hade med mig.
När jag anlände till Moskva med tåget från Helsingfors, möttes jag upp av en tjej som jobbade tillsammans med BaS International AB.
Hon visade mig vägen till järnvägsstastionen där Transsibiriska järnvägen låg.
Sedan lämnade jag bagaget vid järnvägen, och började först med att gå till en galleria som låg mittemot stationen.
Hon hjälpte mig att hitta en butik som sålde kameror osv, och vi hittade en som började ladda videokameran.
Då kände jag en sån lättnad ska ni veta!
Nog med det, jag tog tåget till Röda torget.
Tunnelbane systemet i Moskva är hur bra som helst, tågen åker i princip varje min, så man behöver inte stressa.
Men alla gångar osv till de olika stationerna kan man lätt gå vilse i, men man lyckas alltid hitta rätt med lite hjälp på vägen från nån snäll ryss som knappt kan engelska.
Väl på Röda torget gick jag runt och njöt av det underbara vädret, fotade och filmade lite.
Nu var klockan runt 11-12 och jag började bli hungrig, jag hade ju inte ätit nån frukost än.
Jag hittade en trevlig japansk restaurang som jag beställde en Ramen with Chicken med vatten.
Som tur var såg jag att det fanns ett vägguttag precis där jag satt, så jag bestämde mig för att börja ladda min videokamera.
Efter nån minut så hör jag en liten smäll, inte så jätte högt, men man hörde den iaf.
Jag vände mig mot laddaren, och känner den brända lukten.
Fan nu har laddaren gått sönder.
Redan då var jag super trött i hela kroppen, hade ont i axlarna och ville bara vila.
Men min pappa hjälpte mig hitta några adresser till olika Sony butiker, den första låg en bra bit ut.
Jag behövde gå runt 30min för att hitta den, och när man väl kommer in så kan ingen engelska.
Jag visar min videokamera och en bild på modellen på den laddare jag behöver.
De hade inte den.
Då var det bara att gå tillbaka till tunnelbanan och åka till nästa.
Den låg några stationer därifrån, men den kunde jag inte hitta, så efter kanske 30min så åker jag tillbaka till järnvägsstationen.
Jag sätter mig på internetcafét på andra sidan gatan, och börjar surfa lite.
Först fick jag inte igång internetanslutningen, så jag var nära på att lämna cafét, men tillslut funkade det.
Jag surfade inte så länge, utan bestämde mig för att gå tillbaka till butiken där jag köpte laddaren som gick sönder.
Först trodde jag inte att jag skulle få tillbaka pengarna, men det gick hur lätt som helst.
Jag sa bara att den inte funkade och han gav tillbaka pengarna.
Som tur var bestämde jag mig för att gå runt i gallerian och försöka hitta en annan laddare.
Jag gick runt och frågade i ganska många butiker men ingenstans hade de en sådan laddare.
Men den sista butiken som jag nästan inte orkade fråga på, hade den faktiskt.
Så nu sitter jag på internetcafét igen, och laddar videokameran.
Just nu känns det så skönt.
Mitt tåg åker om knappt 3h.
20kg
Då var det bara 5h 30min kvar tills jag lämnar landet.
Det känns helt sjukt, nyss var det sju månader tills jag skulle åka.
Tiden går för snabbt ibland.
Igår packade jag ett år i en resväska.
När jag tyckte att jag var hyffsat klar med packningen vägde jag väskan, 30kg visade vågen!
Var tvungen att ta bort ca 10kg.
Redan när väskan vägde 30kg tyckte jag att det behövdes mer i den, hur ska man få plats med ett år liv i 20kg?
Det här blir förmodligen mitt sista inlägg innan resan, sen får jag ta och skriva en kort sammanfattning när jag kommer fram, och även skriva alla kostnader osv så att ni får en uppfattning på vad en sån här resa kan kosta en.
Ni får ha det så bra i Sverige, åtminstonne under ett år.
Men man vet aldrig, man kanske stannar där långre en det planerade.
Sayonara!
Det känns helt sjukt, nyss var det sju månader tills jag skulle åka.
Tiden går för snabbt ibland.
Igår packade jag ett år i en resväska.
När jag tyckte att jag var hyffsat klar med packningen vägde jag väskan, 30kg visade vågen!
Var tvungen att ta bort ca 10kg.
Redan när väskan vägde 30kg tyckte jag att det behövdes mer i den, hur ska man få plats med ett år liv i 20kg?
Det här blir förmodligen mitt sista inlägg innan resan, sen får jag ta och skriva en kort sammanfattning när jag kommer fram, och även skriva alla kostnader osv så att ni får en uppfattning på vad en sån här resa kan kosta en.
Ni får ha det så bra i Sverige, åtminstonne under ett år.
Men man vet aldrig, man kanske stannar där långre en det planerade.
Sayonara!
Ride on!
Nu är i princip allt fixat.
Både ryska och japanska visumet är klart, jag är inskriven på skolan, huset har jag gjort en delbetalning på, nu väntar jag bara på svar från Seiji om att de har fått pengarna.
Jag har fått reda på vilka jag ska bo med, det jag är att det är tre tjejer som bor där, 21, 25 och 28 år är dem.
Man får väll se hur det går...
Nu har jag även börjat spela in lite inför resan, det gick väll sådär, jag är inte så van vid att prata inför en kamera, utan brukar helst stå bakom den.
Men det ska nog gå bra tillslut.
Snart måste jag börja packa, det får antingen bli ikväll eller imorgon.
2 dagar kvar nu!
Både ryska och japanska visumet är klart, jag är inskriven på skolan, huset har jag gjort en delbetalning på, nu väntar jag bara på svar från Seiji om att de har fått pengarna.
Jag har fått reda på vilka jag ska bo med, det jag är att det är tre tjejer som bor där, 21, 25 och 28 år är dem.
Man får väll se hur det går...
Nu har jag även börjat spela in lite inför resan, det gick väll sådär, jag är inte så van vid att prata inför en kamera, utan brukar helst stå bakom den.
Men det ska nog gå bra tillslut.
Snart måste jag börja packa, det får antingen bli ikväll eller imorgon.
2 dagar kvar nu!
Deposit
Får ta och uppdatera bloggen lite, var några dagar sen sist.
Det har hänt rätt mycket på senaste tiden.
Dels har jag varit på ambassaden igen och lämnat mitt pass och de sista uppgifterna så imorgon borde jag få mitt studentvisum.
Som jag skrev tidigare så ska jag bo i ett hus som "heter" Higashisuna shared house", och ligger rätt nära tågstationen Minamisunamachi.
Jag kommer få rum 201, vilket ser ut att vara ett av de bättre rummen i huset, fast det vet jag ju inte förän jag är där.
Han som har hand om husen (tror jag) kontakta mig förra veckan och berättade hur allt ska gå till när jag kommer dit osv.
Först ska jag göra en delbetalning på 30.000 Yen, och när den är gjord så är rummet bokat för mig.
Sen när jag landar i Tokyo ska jag möta upp honom (Seiji heter han), och han ska ta mig till mitt nya hus.
Jag har även planerat lite hur jag ska tala om för mina vänner att jag är där, skrivit ett brev i förväg som jag ska skicka från Moskva till en av vännerna. Brevet ska vara skickat som från en annan person (internt skämt), så han ska få en liten tankeställning.
Nu är det bara 5 dagar kvar!
Det har hänt rätt mycket på senaste tiden.
Dels har jag varit på ambassaden igen och lämnat mitt pass och de sista uppgifterna så imorgon borde jag få mitt studentvisum.
Som jag skrev tidigare så ska jag bo i ett hus som "heter" Higashisuna shared house", och ligger rätt nära tågstationen Minamisunamachi.
Jag kommer få rum 201, vilket ser ut att vara ett av de bättre rummen i huset, fast det vet jag ju inte förän jag är där.
Han som har hand om husen (tror jag) kontakta mig förra veckan och berättade hur allt ska gå till när jag kommer dit osv.
Först ska jag göra en delbetalning på 30.000 Yen, och när den är gjord så är rummet bokat för mig.
Sen när jag landar i Tokyo ska jag möta upp honom (Seiji heter han), och han ska ta mig till mitt nya hus.
Jag har även planerat lite hur jag ska tala om för mina vänner att jag är där, skrivit ett brev i förväg som jag ska skicka från Moskva till en av vännerna. Brevet ska vara skickat som från en annan person (internt skämt), så han ska få en liten tankeställning.
Nu är det bara 5 dagar kvar!
Visum
Igår var jag på den japanska ambassaden och ansökte om mitt studentvisum.
Fast egentligen kan jag inte riktigt söka nu, eftersom jag åker till Venedig på måndag och kommer tillbaka på onsdag, och de på ambassaden behöver mitt pass för att kunna utföra studentvisumet.
Så jag lämnade så mycket info jag kunde på ambassaden och när jag kommer tillbaka från Venedig så lämnar jag bara passet hos dem och de kan börja med sina grejer.
Sen ska guesthouset kontakta mig, så att vi kan komma överens om hur jag ska betala, få ut nyckel till huset osv.
Sista steget är snart taget, och jag är snart påväg till mitt livs största äventyr hittills.
14 dagar kvar!
Fast egentligen kan jag inte riktigt söka nu, eftersom jag åker till Venedig på måndag och kommer tillbaka på onsdag, och de på ambassaden behöver mitt pass för att kunna utföra studentvisumet.
Så jag lämnade så mycket info jag kunde på ambassaden och när jag kommer tillbaka från Venedig så lämnar jag bara passet hos dem och de kan börja med sina grejer.
Sen ska guesthouset kontakta mig, så att vi kan komma överens om hur jag ska betala, få ut nyckel till huset osv.
Sista steget är snart taget, och jag är snart påväg till mitt livs största äventyr hittills.
14 dagar kvar!
CoEt är här!
Som jag sa så hade jag kollat på olika videkameror och MacBook's.
Igår köpte jag både MacBook Pro 15" och en Sony HDR-HC9E.
Det jobbiga var att jag inte hade någon kabel mellan de båda, så idag tänker jag köpa en sådan.
Idag ringde de från Blueberry och berättade att mitt CoE finns på deras kontor och att jag kan hämta det.
Det betyder att jag nu kan ansöka om mitt studentvisum från den japanska ambassaden.
Igår köpte jag både MacBook Pro 15" och en Sony HDR-HC9E.
Det jobbiga var att jag inte hade någon kabel mellan de båda, så idag tänker jag köpa en sådan.
Idag ringde de från Blueberry och berättade att mitt CoE finns på deras kontor och att jag kan hämta det.
Det betyder att jag nu kan ansöka om mitt studentvisum från den japanska ambassaden.
Nyfiken på resor österut?
De senaste dagarna har jag kollat på olika videokameror och det står mellan två st, en från Sony och en från Canon.
Förmodligen blir det den från Sony.
En MacBook Pro ska också införskaffas, jag har egentligen aldrig gillat Apples datorer, men just för videoredigering älskar jag dem, men allt annat är skit nästan.
Det kommer bli en 15".
Idag kom kuvertet med mina biljetter för resan Stockholm - Vladivostok.
Den innehåller två stycken "original voucher", en för resan Sto-Helsinki, medan den andra är för själva Transsibiriska järnvägen.
Biljett för tåg mellan Helsinki och Moskva finns också med.
När jag kommer fram till Moskva ska jag möta upp en Tanja/Natasja vid lokomotivet.
Någon av de två ska alltså stå vid lokomotivet med min biljett för Transsibiriska järnvägen.
Ju närmare resan närmar sig blir jag både nervös och adrenalinfylld.
Jag har aldrig tidigare gjort något sånt här, det är ju ändå rätt mycket ansvar man måste ta på sig.
Har inte ni heller känt att ni tröttnat på landet Sverige, och vill testa på något nytt, bo i ett annat land och få lära känna deras kultur och livsstil?
Nu är det bara 17 dagar kvar!
Förmodligen blir det den från Sony.
En MacBook Pro ska också införskaffas, jag har egentligen aldrig gillat Apples datorer, men just för videoredigering älskar jag dem, men allt annat är skit nästan.
Det kommer bli en 15".
Idag kom kuvertet med mina biljetter för resan Stockholm - Vladivostok.
Den innehåller två stycken "original voucher", en för resan Sto-Helsinki, medan den andra är för själva Transsibiriska järnvägen.
Biljett för tåg mellan Helsinki och Moskva finns också med.
När jag kommer fram till Moskva ska jag möta upp en Tanja/Natasja vid lokomotivet.
Någon av de två ska alltså stå vid lokomotivet med min biljett för Transsibiriska järnvägen.
Ju närmare resan närmar sig blir jag både nervös och adrenalinfylld.
Jag har aldrig tidigare gjort något sånt här, det är ju ändå rätt mycket ansvar man måste ta på sig.
Har inte ni heller känt att ni tröttnat på landet Sverige, och vill testa på något nytt, bo i ett annat land och få lära känna deras kultur och livsstil?
Nu är det bara 17 dagar kvar!
